När man inte vill
Nej okej, jag ÄR inte så bra på att banta. Jag tycker det är förjäkla trist, det är segt och det händer ingenting. På sin höjd går man ner 10 kilo och sedan kommer man inte längre. När man sedan har någon där hemma som dagarna i ända gnäller för att man inte gör si eller inte gör så blir man ju om något bara mer omotiverad för att man får skav i öronen. Jag tycker det är himla ofancy att vara tjock, och minst 20 gånger om dagen kommer jag på nya sätt att motivera mig själv till att gå ned bara lite till i vikt. Men när man sedan kommer hem och möts av att någon berättar att det minsann är värdelös träning att cykla och att det är "skitlätt" att gå ner i vikt eftersom man bara "ska sluta äta" så går man sönder lite.
Om det hade varit så himla "skitlätt" så hade jag väl gjort det för en herrans massa år sedan - det kan jag lova. Jag vill vara en sådan som går tll gymmet för att det är kul, och springer på söndagmorgonen för att "det är så skönt". Belive me - hade jag bara tyckt att det var "skitlätt" så hade jag varit smal 100 gånger om vid detta laget. Nu är det ju - enligt mig - inte riktigt så lätt. Tyvärr.
Kommentarer
Trackback
