Allting är förberett. Väskan packad, katten borstad, klorna klippta, jeansen framplockade. Transportburen står och väntar i hallen och två katter ligger och sussar gott i sängen här bredvid mig. Jag vet inte riktigt varför, men så fort jag ska ha en katt med mig på utställning så blir jag helt lugn. När jag däremot bara ska åka själv är jag upphispad och nojig över hundra saker. 

Fifi lämnade mig innan ikväll och eftersom hon är Världens Bästa Sambo så låg det en Tant Ruts Mörk Choklad med Apelsin & Ingefära på min halva sängen när jag kom in i sovrummet.  Men nu blev jag plötsligt upptagen, Jonatan kom hem från after work. Dax att krypa till kojs, imorgon ska jag få krama på alla underbara katter där ute igen. Klockan ringer vid 5-snåret, och klockan 06.20 står jag ute på gatan och väntar för att möta Salt&Pepper med 7 katter. Godnatt alla där ute som just panikpackat ned stamtavlorna (eller har panik över att ni inte hittar dem)