CSN-kallsup

Det här med att vakna ganska så sent och vara utsövd, det är riktigt skönt och man ligger kvar i sängen en liten stund för att ha tid till att morna sig och ha det riktigt gött i några  minuter innan det är dax att ta itu med saker. Den känslan av att "detta måste vara en perfekt dag" försvinner i vild panik bakom närmsta hörn när man med en isblandad kallduch får reda på att ens ansökan till CSN inte gick igenom. Att man står utan pengar när terminen börjar. 
Men hur är det möjligt tänker man? Jovisst, jag ligger 3 högskolepoäng back eftersom jag inte lämnade in en briljant argumentationsuppsats men den lilla missen kan ju inte göra att hela min grande planering för det kommande året går i stöpet? Nej det var bara till att ringa CSN för att reda ut det och efter 30 minuters hjärtklappning, andnöd och en genomsnittlig saturation på 70% (syrgaskrävande i högsta grad) fick jag prata med den trevligaste CSN-människa jag någonsin stött på. Han hade en röst som sa mig att han hade stenkoll, och den lät ytterst snygg. 
Efter lite hummande och mycket räknande så kom han på att det blivit fel i min ansökan eftersom jag bara läste 22,5 hp denna terminen - så jo - jag kommer få CSN under terminen som kommer ♥. Ångesten var borttrollad och jag var tvungen att fråga honom ifall det inte var så att jag fick det godkänt för att han hade en bra dag på jobbet ändå..?
 
Nu har jag fått verklighetskickar så det räcker för en hel livstid (eller iallafall terminen ut) och under tiden som jag satt i kö för att komma fram till CSN hann jag lova att om detta löste sig skulle jag blogga varje dag i ett år. Så, sagt är sagt, jag ska blogga mycket framöver. Jag hoppas att ni är med mig där ute mina fina vänner!


Kommentarer
Emelie E

Jag tycker att om man bara pratar lugnt och ler i luren när man pratar med dom på CSN så kan man få väldigt bra hjälp. Oftast när det har blivit fel så är det INTE när man pratar med dom, utan efter rena administrativa händelser. Vad bra att allt löste sig. :)

Svar: Jag har nog haft otur innan, drar mig alltid för att ringa till dem eftersom jag blivit dåligt bemött innan. Men nu är den skräcken botad och jag är glad igen :)
Åsa

2013-01-07 @ 14:15:09


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

catsandcrumbs.blogg.se

Ännu ett försök till att skapa den där vettiga bloggen som jag faktiskt vill uppdatera. Jag har länge drömt om att blogga, men har aldrig riktigt haft tålamod nog att göra det. Så kommer jag lyckas?

RSS 2.0